Finland–Ukraine Investment Facility (FUIF) är ett finländskt utvecklingspolitiskt blandkreditinstrument som skapats för Ukrainas återuppbyggnad. Det finansierar investeringar i Ukrainas offentliga sektor som använder finländska produkter, tjänster, teknik och kompetens. Upplägget liknar Finlands tidigare instrument för offentliga investeringar (Public Sector Investment Facility, PIF), men det är utformat för snabbare handläggning.
Så fungerar finansieringen
- Ukraina tar ett investeringslån från en kommersiell bank. Utrikesministeriet förhandlar fram kreditlinjer med deltagande internationella kreditinstitut, och exportören väljer ett av dem.
- Utrikesministeriet betalar all ränta på lånet och en del av investeringskostnaden, så att det gåvoelement på 35 % som OECD kräver uppnås.
- Finnvera ställer en garanti på 100 % för lånet (köparkreditgaranti).
- Ukraina bär huvudansvaret för projektets kostnader.
Viktiga regler
| Krav | Regel enligt utrikesministeriet |
|---|---|
| Behöriga projektägare | Ukrainas offentliga sektor: ministerier, statliga myndigheter, kommuner, statliga bolag och andra offentliga företag |
| Finländskt innehåll | Minst 33 % av investeringens värde (godkänt av Finnvera). Det genomförande företaget måste vara registrerat i Finland |
| Projektstorlek | I praktiken cirka 10–20 miljoner euro. Bankerna lånar inte ut under 10 miljoner euro, och ministeriets resurser begränsar storleken till cirka 20 miljoner euro |
| Byggande | Byggkostnaderna får vara högst 40 % |
| Kapacitetsuppbyggnad | Minst 10 % av finansieringen till kapacitetsuppbyggnad och hållbarhet |
| Agentprovisioner | Provisioner till agenter som förbereder projektet får inte överstiga 5 % av projektets totala kostnader |
| Kommersiell bärkraft | Projektet ska vara kommersiellt icke bärkraftigt, dvs. inte kunna betala ett kommersiellt lån med egna intäkter |
Typiska sektorer som ministeriet nämner är förnybar energi, elnät, digitala tjänster, meteorologi, utbildning, hälsa, cirkulär ekonomi, vattenförsörjning och avfallshantering. Ingen sektor som är berättigad till utvecklingsbistånd är utesluten.
Processen steg för steg
- Konceptdokument. Ett finländskt företag eller en finländsk organisation, eller en ukrainsk aktör i offentlig sektor, lämnar in ett konceptdokument till utrikesministeriet (mall på ministeriets webbplats).
- Bedömning. Utrikesministeriet och Ukraina bedömer konceptet tillsammans utifrån åtta kriterier. Bland dem finns utvecklingseffekter, ukrainskt ägarskap och prioritet, projektägarens och exportörens kapacitet, projektets mognad, miljö-, sociala och människorättsliga risker samt finländskt mervärde.
- Ukrainsk prioritering. Ett stödbrev från den ansvariga ukrainska aktören är ett minimikrav, men Ukraina gör det slutliga urvalet utifrån sina nationella prioriteringar.
- Projektdokument. Det tas fram av den ukrainska aktören och det finländska företaget med stöd av konsulter som ministeriet anlitar.
- Slutligt beslut. Det kräver en positiv bedömning av ministeriet, godkännande av den ukrainska förvaltningen, en genomförd upphandling enligt ukrainsk lag med undertecknat kommersiellt avtal, Finnveras garantibeslut och ett finansieringsavtal mellan banken och Ukrainas finansministerium.
Resultat hittills – och varför förberedelserna avgör
I 2025 års omgång bedömde utrikesministeriet, Business Finland och Finnvera konceptdokumenten i mars 2025. 32 bedömdes vara berättigade och skickades till Ukraina, som valde ut fyra projekt. De ingår i Ukrainas statsbudget för 2026:
- Förbättrad meteorologisk servicekapacitet vid Ukrainas hydrometeorologiska center till stöd för civilförsvaret – 16,0 milj. €
- Distribuerad nödelproduktion, etapp II, Poltava oblast – 11,4 milj. €
- Etapp III, Tjerkasy oblast – 11,4 milj. €
- Etapp IV, Lviv oblast – 22,8 milj. €
Fyra av 32 berättigade koncept visar hur konkurrensutsatt instrumentet är. Ukrainskt ägarskap och nationell prioritet är avgörande, liksom att konceptet är så moget att det kan gå snabbt framåt.
Bevaka nya omgångar: konceptbedömningar har genomförts i omgångar (t.ex. “FUIF concept review 2025”). Kontrollera på ministeriets FUIF-sida om en ny omgång är öppen.
På gång: en ny lag om offentligt stödda investeringskrediter
FUIF regleras i dag av 2000 års lag om räntestödskrediter till utvecklingsländer. Den 5 november 2026 föreslog regeringen en ny lag om offentligt stödda investeringskrediter till utvecklingsländer som ska ersätta den. Enligt utrikesministeriet skulle förslaget:
- göra det möjligt för bolag i Finnvera-koncernen (Finnvera Abp och Finlands Exportkredit Ab) samt banker och andra kreditinstitut att tillhandahålla sådana krediter. Det kan underlätta projektfinansiering, särskilt för små och medelstora företag när privat finansiering inte räcker till;
- skriva in ett krav på finländskt nationellt intresse i lagen, i linje med Finnveras nuvarande praxis;
- förtydliga reglerna om gåvoelement, täckning av kreditrisk, tillsyn och återkrav.
Utrikesministeriet skulle fortsatt ansvara för att bevilja stödet. Förslaget ska fortfarande behandlas av riksdagen, så kontrollera läget innan du förlitar dig på de nya reglerna.
Vem är detta relevant för?
- Finländska teknik- och tjänsteföretag som kan leverera ett projekt i offentlig sektor på 10–20 miljoner euro med minst 33 % finländskt innehåll.
- Ukrainska kommuner, myndigheter och statliga bolag som söker förmånlig finansiering med en finländsk partner.
Källor
Siffror enligt källorna vid angivna datum.
- Ministry for Foreign Affairs of Finland – Finland–Ukraine Investment Facility
- Finnish Government – FUIF concept review 2025 open
- Finnvera – Joint Statement of Intent (mentions FUIF cooperation)
- Ministry for Foreign Affairs of Finland – Government proposes reform of legislation on financing investment projects in developing countries (5 November 2026)